Fun with Dick and Jane

|

Det äkta paret Dick och Jane lever den amerikanska drömmen, men samma dag som Dick får befordran och Jane slutar sitt arbete kraschar allt. Dicks företag går i konkurs och plötsligt står de på bar backe. När deras situation blir allt mer hopplös så står de med bara en lösning kvar…
Fun with Dick and Jane är ingen Jim Carrey film. Vem som helst av dagens komikerstjärnor skulle lika gärna kunnat ha spelat Dick, tillskillnad från filmer som Den galopperande detektiven (1994) och Mina, jag och Irene (2000) där Carrey verkligen gjorde dem till sina egna. Kanske beror det på att filmen är en nyversion av Vad sägs om ett litet rån från 1977 med Peter Segal och Jane Fonda. Det var t.o.m. Carreys egen idé att göra om filmen och man måste tyvärr erkänna att han gjort en av sina sämsta filmer på senare år. Inte för att den är dålig, utan för att varken filmen eller Carrey lyckas ingjuta den energi vi är vana vid i det här laget. Ändå så är det just Carreys gåva för fysisk komedi som filmen försöker utnyttja.

Kemin mellan Carrey och Téa Leoni ger filmen en trovärdig och stark äktenskapsbild, även om det finns mer talangfulla komedienner än Leoni. De gör ett övertygande jobb att sälja deras finansiella bryderier och hur de allt mer sjunker ned i misär när de förgäves försöka lösa sin situation, så att när de tar steget till rån så känner man bara, ”äntligen”. Men filmen följer en bråkig väg som aldrig blir så rolig som utlovat, när de försöker hålla en otämjbar ton av allvar. Enstaka lysande ögonblick dyker upp, där man anar manusförfattaren Judd Apatows sinne för humor. Den sköna satiriska scenen där Dick tar jobb på Wal-Mart eller när hela hans företag är i full panik. Annars så trycker regissören Parisot in fånigheter som bättre skulle ha passerat som en fem minuters sketch eller är så förutsägbara att udden tas ur dem och helheten blir därför lidande.

Tillslut blir Fun with Dick and Jane bara en udda moraltvinad hämndfilm mot företag som Enron, som hela företagsspåret i handlingen bygger på. Titelfigurerna får då fungera som publiksurrogat och ge historien ett sensmoraliskt slut när vi istället mest bara vill skratta. Fun with Dick and Jane är en rånarhistoria som aldrig vågar ta ut de svängar som behövs, en galenpanna utan udd som ger underhållning för de lättroade. Filmer överlever på Carreys entusiasm men ärligt talat är det en godkänd bagatell som inte gnistrar och passar bättre i hyrvideohyllan.

Betyg 6

Kommentarer

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.