Hands of a Murderer

Hands of a Murderer (TV)

|

Hands of a Murderer posterOm det inte vore för Basil Rathbones maraton i rollen så skulle tv-filmatiseringar av Sir Arthur Conan Doyle lätt slå biorullarna. Speciellt frekvent var detta på 90-talet, förmodligen ett resultat av Jeremy Bretts populära Holmes-följetong på tv. I Hands of a Murderer är det Edward Woodward, ni vet han från The Wicker Man, som får iklä sig deerstalker-mössa och kavla upp ärmen för lite sjuprocentigt. Grym skådis, men någon bra Holmes är han inte till skillnad från butlern från Magnum P.I., dvs. John Hillerman, som passar som handen i handsken som doktor Watson med sin fejkade brittiska accent (han är ju ändå född i Texas). Problemet där är snarare att Watson, tillika det mesta i filmen, är rejält bortkastad.

Så vad handlar filmen om? Något om en kodat meddelande som dechiffreras, brodern Mycroft kidnappas och är inte det snille vi oftast får se, Moriarty är nemesis som vanligt, alldeles för stor del av storyn grundar sig på att man ska acceptera hypnotism som vedertagen grund för spänning och vi får en vit man spelandes en indier med stor fejkmustasch. Handlingen glöms titt som tätt bort, både av filmmakarna som av oss betraktare. Vidare mycket deducerande blir det inte heller.

Det tar en liten stund att inse vad som är fel på filmen, produktionsvärdet är nämligen förvånansvärt bra för en tv-produktion, detaljrikedomen är på topp och skådisarna är gedigna – även om Anthony Andrews känns lite väl ung som Moriarty i kontrast till gubben Woodward. Tacka vet jag dock hans energi vilket är en av få saker som känns levande. När man får femte gången frågar sig själv vad man egentligen ska känna spänning för så inser man vad filmens största synd är – den är lat.

Ibland slängs exposition ut utanför bild och oftast känns det mest som att karaktärerna rör sig mellan olika scenerier utan att det faktiskt händer något. Man har till och med slängt in en fantastiskt malplacerad och tråkig jakt i slutet på filmen. En tête à tête mellan detektiv och onding visar att det går att få till några gnistor men när en klassisk tv-explosion sker i grynig upprepande slowmotion får man acceptera att fart och fläkt inte är en passande beskrivning på Hands of a Murderer.

Share on Facebook0Share on Google+0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0
Betyg 4

Kommentarer