Filmkultur

Heartbreak Kid

Farrelly-bröderna är tillbaka med ännu en film full av over-the-top skämt, men inte lika fullt vulgära som vi en gång…

Farrelly-bröderna är tillbaka med ännu en film full av over-the-top skämt, men inte lika fullt vulgära som vi en gång var vana vid. Nu har de gjort en sorts nyfilmatisering av Neil Simons 70-talskomedi om en man som på sin smekmånad upptäcker sin själsfrände. Och det är inte sin nyblivna fru. Nu är det Ben Stiller som spelar mannen som kastar sig in i ett giftermål alldeles för tidigt.

För en komedi sträcker sig The Heartbreak Kid i det längsta laget med sina 115 minuter och inte fullt tillräckligt med innehåll för att fylla ut den tiden. Med minst ett handfull manusförfattare är det lätt att förstå varför filmen stundtals är riktigt ojämn. Där någons romantiska komedi ibland måste gå hand i hand med vitsar om allt från könsbehåring till tidelag. Grova skämt som mer ger dålig eftersmak än bidrar till skratt. Utan att nå några höga toppar eller bottnar klarar den sig att hålla sig på tillräckligt underhållande nivå filmen igenom.

Farrellys har agerat lite under radarn de senaste åren med halvmesyrer som Perfect Catch (2005). Den senaste helt lyckade filmen de kom med är enligt mig Mina, jag och Irene (2000). De har emellertid aldrig förlorat sin charm och den finns även i The Heartbreak Kid. Ben Stiller spelar inte den mest godhjärtade av människor men i det här fallet fungerar det. Även om man inte håller med allt han gör så har man fortfarande roligt åt det. Förutsägbarheten är som väntat men filmen har ett par ess i rockärmen att överraska sin publik med vilket är riktigt välkomnat.

Ben Stiller fortsätter att spela samma karaktär vi sett honom om och om igen i medan pappa Jerry Stiller agerar samma roll i filmen. Varken Stiller eller Carlos Mencia i form av mexikanaren Tito bjuder på något speciellt. Michelle Monaghan är bra som den ”vanliga” tjejen, men gör inte så mycket för att sticka ut. Istället är det svenskfödda Malin Åkerman som är scentjuven, utan henne skulle filmen ha fallit platt. Medan alla andra ofta går på tomgång så blir hennes scener något speciellt.
Jag gick in till filmen med inte allt för smickrande förväntningar, men kom ut underhållen och på glatt humör. The Heartbreak Kid är varken vidare anmärknings- eller minnesvärd och ska definitivt inte jämföras med sin inspirationskälla. Istället är det en sådan film som fungerar förträffligt för stunden, där ingen förutom ett undantag imponerar eller gör sitt bästa ifrån sig, men ändå levererar vad som förväntas. Dessutom är slutet klockrent!

Betyg 6

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Tillbaka till toppen