Filmkultur

Luther

När Martin Luther en stormig dag skonas från ett blixtnedslag tar han det som ett Guds tecken och blir munk…

När Martin Luther en stormig dag skonas från ett blixtnedslag tar han det som ett Guds tecken och blir munk i Augustinerordern. Livet i klostret är fyllt av kamp och sökande. Luthers starka Gudstro och hans intensiva bibelläsning får honom att tvivla på de religiösa föreställningar som råder. Det börjar gnissla rejält mellan honom och det ledande skiktet inom katolska kyrkan när han 1517 spikar upp sina 95 teser, riktade mot handeln med avlatsbrev, på dörren till slottskyrkan i Wittenburg. Han vänder sig mot hanteringen av reliker, som kyrkans män tjänar grova pengar på, och författar skrifter som kritiserar kyrkans lära och maktmissbruk.
Filmen Luther berättar om en händelserik, färgstark och revolutionär tid mitt i brytningen mellan medeltid och renässans. I händelsernas centrum står den tyske munken och prästen Martin Luther (1483-1546). Med sin tro och sin kraftfulla övertygelse kom han att sätta oförglömliga spår i historien.

Som medborgare i ett protestantiskt land där man vuxit upp med en tämligen neutral syn på religion så kanske man inte chockas lika mycket på det ofta chockerande ämnet. I Luther utmålas nämligen katolicismen med påvedömet i spetsen som ett maktspel och skatteindrivare snarare än en trohetsinriktad religion, medan filmen reflekterar den protestantiska tron som en väldigt medelklassaktig religion. Kritiken riktar sig emellertid främst på hur påve och prästhierarkin fört katolicismen bort från tron och kärleken till en gud och istället blivit översittare och giriga på makt och pengar. På nåt hörn blir filmen aldrig kontroversiell och klarar att hålla sig på den tunna linjen.

Från det jag lärt mig i skolan och genom en snabb faktahämtning efter filmen så verkar Luther inneha en större historisk korrekthet än säg Hollywood-produktioner har för vana att sakna. Filmen är producerad av det tyska bolaget NFP och har blivit en succé på de tyska biograferna, något säkerligen landsmannen Luther skulle ha tyckt om.
Stilistiskt sett så ser Luther ut som att den antingen vore en kandidat till en Oscar eller varit en riktigt bra gjord tv-film. Med kulisserna och de visuella effekterna skapade de en trovärdig medeltida miljö där vi har lätt att sjunka in i tidsepoken.

Skådespelet är måhända en aning teatral, främst vad gäller dialogen som man får den obekväma känslan av att den är dubbad. Fast den inte är det. Alla levererar goda framträdanden, men inget att tala om. Titelrollen som Martin Luther spelas av Joseph Fiennes som tidigare gestaltat en annan historisk kändis i Shakespeare in Love (1998). Vi ser även Sir Peter Ustinov, som nyligen avled, i sin sista roll i en spelfilm. Det är skönt att se hur han fortfarande lyckas stjäla alla scener han är med i här.
Någon som känns ha fått en otacksam roll och som kunde ha fått mer spelrum är Claire Cox, som spelar en intressant karaktär men som knappt hade någon speltid alls. Det skulle ha varit intressant att fått veta mer om hennes Katharina von Bora. I övriga roller ser vi bland andra Alfred Molina, Jonathan Firth och Bruno Ganz.

Fastän en tysk produktion så talar man engelska i den. Kanske inte så konstigt med den ensemble som är med, men om man gör en storfilm om en betydelsefull historisk personlighet och man ser Luther och resterande karaktärer prata engelska stärks känslan av att filmen endast är fiktion och inte baserad på historiska fakta.
Luther är värd att se för att få en glimt av mannen bakom de viktigaste förändringarna i Europa. Den är välgjord, en intressant historielektion, lite långsam mot slutet och kanske inte riktigt fångar den riktiga Martin Luther men får oss ändå att tänka kring denna man som aldrig egentligen ville förändra så mycket utan bara ville bli sann och ren i sin tro.

Betyg 6

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Tillbaka till toppen