Filmkultur

Matador

Ta en utbränd lönnmördare och lägg till en pressad affärsman och voíla – The Matador. Årets kanske mest förvånande feel-good…

Ta en utbränd lönnmördare och lägg till en pressad affärsman och voíla – The Matador. Årets kanske mest förvånande feel-good film där Pierce Brosnan gör en av sina bästa rollprestationer i sin karriär. I filmen får vi ta del av vänskapen mellan dessa två omaka människor som får dem båda att ändra sina liv och utföra handlingar de trodde låg utanför deras natur…

Det är tydligt att Brosnan trivs i rollen som den dekadenta Julian Noble som inte bara är en sexmissbrukande torped, han är dessutom ruskigt grov i munnen. Vare sig man ser det som en drift på hans Bond-image eller inte, är varje minut av hans speltid en ren fröjd. Fast The Matador skulle inte vara något utan Greg Kinnear som med sin oskyldiga goody two shoes personlighet lärt sig förkroppsliga den vanliga människan och är precis så trist som förväntas i rollen som Danny Wright. Kemin mellan de tu är högklassad. Fast man lämnas en smula omätt på vart relationerna tar vägen och filmen blir aldrig så smart eller djupsinnig som den utger sig för att vara. Annars lyckas de väl med att dra in på en okonventionell väg utan moraliserande kring val av yrke eller värderingar, utan gör det till en historia om att ta hand om själv, om vänskap och att det i slutändan är de vi har kära som gör att man klarar livhanken. Bokstavligt talat.

Skön musik med allt från The Jam till salsa, mixat med snyggt foto gör att filmen aldrig blir tråkig. Man skulle nästan kunna se det som en komisk version av Collateral (2004) men tankarna går kanske främst till Grosse Pointe Blank (1997) innan medelåldersdramat kommer in i leken och filmer tar sig en annan ton. Om man inte har något emot lite vulgärt språk, och en patetiskt tonåringssneglande slusk till lönnmördare, är det svårt att inte roas. För visst har man kul, trots vissa identitetsproblem vad gäller tonfallet, när den växlar mellan vitsiga repliker och anekdoter kring döda söner. Filmen kanske inte engagerar så mycket som den vill göra, men regissören och manusförfattaren Richard Shepard har gjort en film som både lyckas vara annorlunda mycket av det vi får se från Hollywood och kännas varm trots sin handling. The Matador är en svart komedi med ett stänk av drama som inte kanske inte är det mest intressanta vi sett i år men är ändå en positiv överraskning. Se den för en suverän Brosnan.

Betyg 6

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Tillbaka till toppen