Filmkultur

Shooter

Antoine Fuquas karriär är lika stabil som en lustfylld banjo. Förutom Training Day (2001) så har han mestadels spottat ur…

Antoine Fuquas karriär är lika stabil som en lustfylld banjo. Förutom Training Day (2001) så har han mestadels spottat ur sig halvmesyrer till filmer med mycket action men utan att imponera. I sitt senaste försök försöker Fuqua återuppliva den politiska thrillern som hade sin storhetsepok under 1970-talet och kombinera den med lite hederlig Bruckheimer action. Mark Wahlberg är den skicklige krypskytten Bob Lee Swagger, som efter att ha övergivits av sina CIA chefer under uppdrag har dragits sig tillbaka upp i bergen. En överste knackar snart på och viftar med den patriotiska flaggan för att få Swaggers hjälp med att planera ett mord… på presidenten!

Trots uppenbara inspirationer från framförallt Rober Redford thrillern Tre dagar för Condor skjuter filmen oftast blankt. Fuqua kan nämligen inte låta bli att låta Wahlberg poserande gå mot kameran i slow motion till pampig musik med den amerikanska flaggan i bakgrunden. Svulstigt och explosivt är det men filmen blir aldrig så smart som den försöker vara. Den politiska suspensen ebbar snabbt ur till simpel action och vapenuppvisningar där Wahlberg spänner sina muskler och skjuter folk. Shooter håller sig emellertid ovanför mycket annat av gemene actionthrillers där försöket att göra den någorlunda laddad politisk räddar den från att vara helt korkad. Spänningen är nämligen nonstop hela vägen tills filmen försöker runda av och missar målet totalt vilket säger mest om hur actionklimatet är idag. Den cyniska skepticismen som genren dinerade på är utbytt mot den armerade vigilanten vilket gör filmen till samma gamla skåpmat vi blivit matade med så många gånger tidigare. Skillnaden nu är att det faktiskt inte är alldeles fy skam dåligt gjort. Man blir faktiskt riktigt underhållen.

Bland konspirationsteorierna hittar vi en läspande Danny Glover, en åldrad Ned Beatty och Elias Koteas som sadistisk agent. Men Shooter är en sådan film som mer osar häftiga actionscener än framhäver några intressanta karaktärer. Inte ens Mark Wahlberg räddar den från att bli en något tamare version av Bourne-filmerna. För det är dessa filmer man närmast kommer att tänka på.
Vad som är bland det bästa med Shooter är att den nästan uteslutande tar sig själv seriöst. Ett par katshiga one-liners släpps men förutom det så är både ämnet och dialog allvarligare än vad vi vanligtvis är vana vid. Det är här filmen kammar hem lite poäng. Dialogen håller stundtals inte på den bästa av nivåer men Fuqua har ändå gjort en hyfsat solid actionthriller. Om han bara också hållit fast vid traditionen hos filmerna han ville efterapa så skulle det i slutändan kunna bli mer än en Bruckheimer á la Tre dagar för Condor så att man även fick tänka lite. Fast det fartfyllda action man får räcker ett bra tag det med!

”You don’t understand. They killed my dog”

Betyg 6

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Tillbaka till toppen