Earth vs. The Flying Saucers

|

Handlingen följer nygifta Dr. Russel Marvin (Hugh Marlowe) och hans fru (Joan Taylor). De jobbar på en isolerad militärbas under Projekt Sky Hook, som skjuter upp raketer i rymden. Under en resa hem får de syn på ett flygande tefat. Innan de hinner fundera längre på vad de fått se får de reda på att de elva senaste raketerna har kraschat. När den tolfte ska skjutas upp kommer en grupp flygande tefat till basen, inte alltför vänligt sinnade.

Titeln går rakt på sak, i Sverige emellertid kallad Anfall från rymden. Vi märker tydligt att filmbolaget denna gång drar det säkra strået och går efter uttrycket ”ge publiken vad de vill ha”. I en tid med paranoida tankar om utomjordiskt liv och med alla blickar vända mot skyn så var det en självklarhet. Action – det är det vi vill ha, och det är det filmbolaget vill ge. Handlingen skjuter de åt sidan. Det är inte på grund av den som publiken ska se denna film. Publiken vill se utomjordingar. På ett skinande silverfat serveras vi flygande tefat och ett intergalaktiskt krig. Att handlingen faller till sin del gör inte alltför stor skada. För det är häftiga bilder vi visas.

Kult som klassiker har vi någon gång sett bilder från denna film. Vi har dem inpräntade som stereotypen för gamla b science-fiction-rullar. Men vi har även sett dess arvingar som Independence Day (1996), eller speciellt Mars Attacks! (1996), Tim Burtons hyllningsfilm till just gamla sciencefiction filmer, som på nästan alla punkter har kopierat Earth vs The Flying Saucers.

Earth har en klassisk rolluppsättning – manlig vit ledroll som har kunskap, mod och får saker gjort – samt dennes kvinnliga fästmö/följeslagerska som är där för syns skull. Här märks det lite tydligare än i modernare filmer där skådespelerskorna givits fler repliker men det spelas fortfarande på samma veva.
Det här var en tid då skådespelarna ännu inte börjat bemästra konsten att visa känslor för något de inte ser. Då en av tre filmer innehåller effekter idag, så har skådespelarna lärt sig att visualisera bilderna mer effektivt. Att se på en grupp flygande tefat med ett uttryck som snarare beskriver en brödrost ger inte den effekt som krävs.

När det gäller sciencefiction så finns det otaliga filmer som är direkta kopior av varandra. Men i den våg av invasionsfilmer som slog till på femtiotalet är det några som står ut från resten. Earth vs. The Flying Saucers tillhör den skaran.
För det första innehåller den allt som en bra sciencefiction ska ha – spänning, utomjordingar men också suveräna specialeffekter som står upp för sig än idag. Där har vi det som gör filmen speciell. Även med dagens avancerade effekter, så finns det inget att skämmas för här. Och det är bara en enda man som det går att tacka detta för – legenden Ray Harryhausen.

Producenten Charles Schneer hade lagt märke till de allt fler förekommande ufo-vittnelserna, och bestämde sig för att detta var ett perfekt tillfälle för att göra en lågbudgetfilm med hjälp av Ray Harryhausens kunnande. Ray hade själv börjat intressera sig i ämnet, och gjorde modellen över rymdskeppen från en riktig bild tagen i England något år innan på ett förmodat ufo. Han ritade sedan, efter att manuset skrivits klart, ett par storyboards som han sedan gav till kameramännen som fick åka ut och filma platserna. Därefter lade Ray in rymdskeppen med stop-motion teknik. På så sätt så var det han som var den sanna regissören till filmen, som han även blev till de andra produktioner han kom att arbeta med.

I tidigare genrefilmer såsom, Mannen från Mars (1951), så ser vi rymdskeppet endast utföra väldigt simpla rörelser som att landa. Därför blev det en helt ny och fantastisk upplevelse att nu se skeppen flyga kors och tvärs på himmelen, ränna in i byggnader och bete sig på ett sådant sätt som ingen skådat tidigare. Och det hela genomfördes med låg budget. Ray satte in sina animationer tillsammans med gammalt och nytt material, integrerade med händelserna. Det är ett imponerande bländverk av filmteknik och trickfilmning, som för alltid kommer vara en milstolpe och en klassiker inom inte bara science fiction genren, utan även i filmhistorien.

Betyg 6

Kommentarer

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.