Filmkultur

I sista sekunden

Betyg 2

På tio år hann Hollywood med att utsätta filmmediet för de flesta katastrofer som kunde tänkas ut – strejkande flygplan, förlista skepp, brinnande skyskrapor, meteorfall, svärmar av bin och till slut vulkanutbrott. Sjutton år innan double featuren Dante’s Peak och Volcano med gemensam kraft släppte loss naturens krafter så forsade det lava på biograferna. Inte för att så många lade märke till det eller att de som gjorde det var glada för att de sett det. When Time Ran Out, eller I sista sekunden som är den fasligt tråkiga svenska titeln, var producenten Irwin Allens sista biofilm och avslutade med den ett eget hattrick av katastroffilmsfloppar efter Katastrofplats Houston och Poseidons hemlighet.

When Time Ran Out utspelar sig på en avlägsen ö i Stilla Havet tillhörande James Franciscus, med en nybyggd semesterresort ägt av William Holden och en oljeborrning skött av Paul Newman. På ön finns en slumrande vulkan, därför har ett laboratorium byggs på kanten av den aktiva kratern! Inte bara det, de har även byggt dit en kran som kan sänka ned ett forskningsbås rakt ned till lavan. Så när Paul Newman anar oråd vid sin oljeborrning och vill kolla vad som händer med vulkanen så åker de såklart ända ned till lavan för att titta själva (varför de har alla instrument och datorer där då de inte verkar kunna registrera något är för mig ett stort frågetecken). Vad som är pricken över i:et är att golvet på båset består till majoritet av ett glasfönster – som går sönder vid första kontakt med lite eld. Scenen är så skrattretande att jag satt i ren förundran över att Paul Newman var en del av det hela.

Såklart får vulkanen efter halva filmen ett utbrott, annars skulle det ju inte vara en katastroffilm, och alla inblandade försöker som vanligt hitta sätt att undvika att dö. Fråga mig inte om vilka galleriet av karaktärer som alla kända skådespelare springer runt som i filmen för jag har ingen aning om varför de är där eller vad som skiljer dem från en samling statister. Ernest Borgnine är någon form av New York-polis, Pat ”Karate Kid” Morita har en bordell och sköter tuppfighter, Jacqueline Bisset har krullig 80-talsfrisyr och James Franciscus är skurken, hur vet vi det? För han tycker inte framgång är en tom känsla och han bedriver otukt mot sin fru. Bäst prestation bjuder ändå Bisset på medan Razzien utan tvekan går till Veronica Hammel som James Franciscus fru.

Scenen då den taskiga utförda vulkanmodellen exploderar och spyr ut lava och rök medan Paul Newman och Jacqueline Bissett tittar på från en helikopter känns som urklippt från Ed Woods Plan 9 from Outer Space. Scenen och deras reaktioner till vad som sker är så otroligt odramatiska att effekten blir helt frånvarande. Alla hinder som uppstår kommer utan någon form av dramatik, det är bara ett till hinder som kan dras av på checklistan som finns till för att ingjuta någon form av ”spänning” och för att decimera antalet karaktärer. Så när vi kommer till en scen som innefattar passerandet över en trasig gammal bro och pågår i 20 minuter (!) vill man helst bara plocka upp en järnnia och slå sönder TV:n i ren förtvivlan över hur oengagerande filmen är.

När filmen efter många år till slut släpptes på DVD så var den av någon anledning nedklippt till 109 minuter från bioversionens 121 minuter. Det blir ännu konstigare då den VHS version de släppte innehåll 23 extra minuter och var alltså 144 minuter lång. Även om filmen inte skulle komma ens nära att bli en bra film så skulle den absolut ha blivit bättre med fler karaktärsscener.

Det bästa i filmen är utan tvivel att se blicken i Paul Newmans ögon – ”Varför sa jag ja till den här skitfilmen?” Anledningen var inte girighet som i fallet med Michael Caine och hans närvaro i katastroffilmer, utan att han, William Holden, Ernest Borgnine och flera andra var tvungna enligt kontrakt att medverka i en Irwin Allen-film. I en intervju med Larry King när Newman fick frågan om han någonsin ångrade att han gjort en film så svarade han bittert ”that volcano movie”.

When Time Ran Out är en film med usla modeller där en dåligt inklistrad modell av en vulkan ser likadan ut från vilken del av ön än karaktärerna befinner sig på, ett hemskt formalistiskt manus och taskiga skådespelarinsatser. Enda anledningen till att filmen inte får bottenbetyg är för att det faktiskt är en del bra skådisar i filmen, produktionsvärdet är inte uselt och för att den har flera moment som är så dåliga att de är bra.