Filmkultur

Men in Black

Serietidningsadaptationerna lyser med sin närvaro på biorepertoarerna och vi pratar om självklara hjältar som X-Men, Daredevil och Spindelmannen, men bakom…

Serietidningsadaptationerna lyser med sin närvaro på biorepertoarerna och vi pratar om självklara hjältar som X-Men, Daredevil och Spindelmannen, men bakom dessa stora namn så gömmer sig fler serietidningsfilmer än vi kanske vet. Det stora sommardragplåstret under 1997 – Men in Black, är en av dessa filmer som jag först i efterhand fick reda på var baserat på en serie. Skaparen heter Lowell Cunningham, och fanns till hands när filmen spelades in. Regin stod Barry Sonnenfeld för, en regissör som jag har förtroende för efter de båda Addams Family filmerna (där han bevisade att en uppföljare kunde vara bättre än sin föregångare) samt den hypercoola John Travolta rullen Get Shorty (1994).

Vi får följa poliskonstapel James Edward (Will Smith) bli rekryterad av den hemliga organisationen Men in Black, som håller koll på utomjordingar som vistas på jorden. Agent K lär upp honom hur världen verkligen ser ut.
Filmens lockelse är knappast dess handling, om vi bortser från lära-upp-Will delen. En stor utomjordisk kackerlacka kommer till jorden för att skapa krig mellan vår planet och Attrilians. Som oftast med serieadaptioner så är handlingen ganska tunn. Vilket bevisas genom att filmskaparna kunde ändra den rätt så grovt så sent som i post-produktion, bara genom att ändra vissa digitala effekter. Men för att tala klarspråk så är inte handlingen det som får oss att se filmen, utan snarare filmens tema – Men in Black. Vi vill ta del av när Will Smith rekryteras till denna hemliga organisation och alla konspirationsteorier som vi länge funderat över ges svar på. För visst är det kul att få reda på att mikrovågsugnen är en utomjordisk uppfinning och att Elvis Presley inte är död, han åkte bara hem. Resten är bara utfyllnad.
Detta kan tyckas lite fy skam när vi får se Vincent D’Onofrio åter igen visa sin suveräna skådespelartalang, med flera komiska scener och lite hjälp av effekter såklart.

Visst är det något med hemliga organisationer och rekryteringsfilmer, där huvudrollsinnehavaren lärs upp åtråvärda kunskaper, som lockar starkt? Sedan var det även specialeffekterna som man ville se. Vilket till skillnad från George Lucas sätt, används som ett medel för att visa handlingen. De ger många skratt och det är skönt att se dem användas på rätt sätt.

Men in Black öppnade mina ögon för Tommy Lee Jones, som jag måste erkänna att jag tidigare knappt lagt ett öga på. Här är han verkligen en av filmens stora behållning, och till min stora förvåning – hysteriskt rolig. Och det genom att knappt röra en min. Det är vad jag kallar komisk talang och det var härligt att se denna sida av honom visas i Men in Black.
Will Smith är alltid rolig, men just i denna filmen så blir han tillslut lite väl mycket Will Smith. Men det är i en scen som lades till i sista skedet av filmandet och inte fanns med i manuset. Så jag förlåter honom till viss del.

Men in Black var den stora publikdragaren sommaren 1997, och därför blev det lite överraskande när det tog fem år innan uppföljaren dök upp. En sämre film med det stora felet att de koncentrerade sig mer på handlingen än de roliga och intressanta avslöjande delarna om organisationen och dess påverkan på omvärlden.

Men in Black är kommersiellt framgångsrik med knaper handling och med djup upp till hälarna, som räddas av den tilltänkta humorn och kul detaljer om den hemliga organisationen. Om vi därför bortser från den handlingens negativa aspekter så är det en underhållande rulle som stimulerar din nyfikenhet om omvärlden med komiska tilltag. Med härliga uppvisningar av Jones, Smith, D’Onofrio, Rip Torn och Linda Fiorentino så är filmen förtjänt den stora framgång den haft, och en serietidningsfilmatisering som borde stå som exempel för framtida adaptionsförsök.

Betyg 6

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Tillbaka till toppen