Mannen från Mars

|

Utomjordingen Klatuu (Michael Rennie) tillsammans med sin kraftfulla robot (Gort) landar med deras rymdskepp i en park i Washington D.C. på Kalla krigets Jorden kort efter slutet på andra världskriget. De har med sig ett viktigt meddelande för planeten som Klatuu önskar berätta för representanter från alla Jordens nationer. Då kommunikation visar sig vara en svårighet bestämmer sig Klatuu för ett annat tillvedagång sätt.

Århundradets science-fiction-film! Ryktet har föregått filmen, men står inte alls upp för dess verkliga kvalitet. Klassisk science-fiction är det dock inte tal om. Filmen kunde lika gärna ha handlat om Jesus. Den har faktiskt har en del likheter med hans liv. Klatuu kommer med ett budskap från ”himlen” till mänskligheten. Ett budskap som går ut på att människorna ska hjälpa dem själva. Men till svar får Klatuu endast misstänksamhet och våld. Så detta är snarare en historia om mänskligheten än om utomjordingar med invasionsplaner.

Vad som gör denna film speciell är dess intelligens och dess strävan att visa människans natur. Hur fördomsfulla och ytliga vi är, och snabba att ta till våld. Men ändå finns det de av oss som visar vänlighet och god nyfikenhet. Det är en spännande resa där vi får se Klatuu försöka smälta in samhället för att förstå varför människan beter sig som hon gör.
Förvånansvärt är den opatriotiska inställningen som filmen framför. Inget tröttande tal om att den amerikanska drömmen måste skyddas. Inget blaha blaha om hur modiga alla amerikaner är till skillnad från resten av världen. Istället visas det xenofobiska tankesättet som amerikanarna hade på den tiden, speciellt mot forna Sovjetunionen.
En av filmens starka sidor är dess frånvaro av klyschor. Fenomen som annars nästan är ett signum inom science-fiction-genren. Ett tips – klyschfria filmer har stor potential att vara av kvalitet, vilket jag kommit fram till efter många timmars filmtittande.

Filmen är baserad på romanen Farewell to the Master av Harry Bates. Det var den titel som skickades till filmbolagsproducenten Darryl Zanuck, som inte hade så mycket till övers för namnet och föreslog istället Mannen från Mars.(Svenska titeln är alltså på sätt och vis korrekt) Arbetstiteln för filmen var dock ”Journey to the World” men ändrades kort efter att produktionen börjat till The Day the Earth Stood Still då den titeln var mer tankeväckande. Namnet syftar på en listig aktion som Klatuu genomför mot jorden för att demonstrera sitt allvar.

Rennie är perfekt i rollen som utomjordingen Klatuu. Han utstrålar en ”världsvan” och självsäker natur, som med intresse följer människorna runt omkring sig. Spencer Tracy var påtänkt för rollen, men filmbolaget trodde att publiken skulle koncentrera sig allt för mycket på honom än på filmen i sig och valde därför Rennie som utomjordingen. Om den inställningen fortfarande fanns idag skulle många filmer ha kunnat räddats.
En intressant detalj är att radio- och TV-annonsörerna i filmen hade det som yrken i det verkliga livet också.

Robert Wises regi imponerar på mig då han inte eftersöker att visa action eller onödigt dravel. Han koncentrerar sig till fullo på människornas reaktioner på det utomjordiska besöket, och han gör det med ett allvar som lyser igenom redan i öppningsscenen. Den utomordentliga suspensiva musiken spelar stor roll för att befästa den stämning och mening filmen har.
Mannen från Mars haft ett väldigt inflytande sedan dess premiär och är ett mästerverk inom inte bara sin egen genre. Den har inspirerat ett otal filmer. Sam Raimi använde exempelvis den nu legendariska meningen ”Klatuu Barata Nikto” i sin Harryhausen hyllning Army of Darkness (1993).
Då historien är en historia om oss människor, så rekommenderar jag starkt den här filmen. Den är en påminnelse om hur tanklösa vi kan vara. Se den!

Betyg 10

Kommentarer

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *